Vilken start på morgonen.

Inlägg av Monica Ottosson.

Så här ser mina och hundarnas morgonrunda ut allt som oftast och så har de sett ut i hela 11 år nu. I hela 11 år har vi kunnat promenera, leka och busa ute på den härliga ängen i godan ro men i morse tog denna goda ro abrupt slut. Jag är så arg i skrivande stund att tårarna sprutar.

När vi kommer ut ur vår egen skog kommer vi ut på vad vi kallar för "stora ängen". Här ligger marken i träda och har gjort så i alla 11 år som vi bott här. Då och då hugger bonden gräset men jag har aldrig någonsin sett att han samlat upp det. Marken höggs i förra veckan och än i dag ligger det huggna gräset kvar på marken. När vi passerat marken som ligger i träda kommer vi ut på en åker. I fjol växte det hög majs på denna åker och i år har det växt någon form av spannmål. Mina hundar är jätteduktiga och till 99% springer dem inte ut på den sådda marken utan håller sig på ängen eller i kanten av åkern. Mitt i åkern finns det en "traktorväg" och när vi ska ta oss från ängen och åkern tillbaka ut på vår väg gör vi det via traktorvägen. Jag har alltid bajspåsar med mig och i allra största mån plockar jag upp efter mina hundar. Dem springer inte ut på sådd mark och vi bara passerar. Vi åsamkar alltså inte minsta lilla skada på marken.

I morse mötte jag grannen som är den person som äger marken! I sin tur arrenderar han ut marken till bonden. Han kom surt mot mig och förklarade för mig att han inte vill att jag och hundarna vistas ute på hans mark. Jag bara stirrade på honom för jag förstod inte vad han pratade om. Vilken mark??? Ja, marken/åkern här ute, sa han och slog ut med armarna mot åkern. Men herregud, här jag har passerat i 11 år nu! Spelade ingen roll för han ville inte att JAG vistades på HANS mark! Ehhh, det är allemansrätten, hävdade jag. Det är jag som äger marken och du får inte vara där, sa han. Jag förklarade att jag träffat bonden en dag i förra veckan. Han hälsade glatt på mig och pratade om mina fina hundar, han sa inget om att vi inte fick vara där. Då var marken i gröda och vi kom ut via traktorvägen, hela gänget. Ok, sa grannen, men han klagar till mig. Jag förklarade då att jag tyckte bonden var ett fegt kräk om han inte kunde uttrycka sitt missnöje direkt till mig. Dessutom tror jag att jag hade märkt om han varit missnöjd med min promenad bland hans gröder. Spelade ingen roll. Vi fick helt enkelt inte passera på hans mark och därmed basta! Jag kände hur halsen blev tjock av återhållen ilska och kände hur de arga tårarna var på väg. Jag samlade in hundarna och gick hem med arga steg. Väl inne i huset bröt tårarna fram och jag small igen ytterdörren i ren ilska. Synd inte kära grannen råkade stå i dörrhålet.

Vad är det för fel på folk? Varför kommer han på detta efter hela 11 år? Dålig dag? Nä, det tror jag inte för jag vet att han började gnälla tidigare i somras. Det är inte så att jag har hundar som står och skäller om dagarna. Visst kommer det ett och annat skall om vi får besök, om grannen går till postlådan osv. Men dem gånger våra hundar skäller om dagen är mycket lätträknat. Visst har det varit några dagar för några veckor sedan som vi passade några hundar som skällde en del, men hur låter deras barnbarn som är hos dem titt som tätt? Jag kan inte påstå att det är vidare tyst inne hos dem inte. Skulle jag ha mage att klaga? Aldrig i livet.

Ikväll kommer jag skicka kära maken bort till bonden för att kolla med honom. Jag vet att ingen kan förbjuda mig och hundarna att passera mark så länge man inte åsamkar skada, vilket vi inte gör. Men hur jäkla kul är det nu att ta dessa härliga promenaderna? Nä, nu vill jag bara sälja huset och flytta ut till en stuga långt ute i skogen där det inte finns grannar på flera mils avstånd. Tanken har funnits länge och nu börjar den verkligen kännas. Jag vill inte bo här längre! Ilskan har gått över i ledsamhet. Åh vad jag skulle kunna skriva en lååååång svordomsramsa här nu.....

Men vem har sagt att livet ska vara enkelt? Ingen. Livet ska innehålla spänning jämt och ständigt, annars är väl livet inte så mycket liv? Det ska hända saker och händelser är väl både trevliga, mindre trevliga och riktigt obehagliga? Man får försöka fokusera på det trevliga och lägga det otrevliga bakom sig. Jag har ju en massa trevliga händelser för mig så bort med denna morgon. Den lägger jag åt sidan efter att jag nu gjort min långa svärhardang. Bort Bort Bort!!!! men ilskan biter sig envist kvar i kroppen, suck. F_n, jag kan inte släppa det!!!

DRÄKTIGHETSRAPPORT - Heidieh, dygn 35.

Denna morgon gick det inte ner någon frukost, inte ens rå kycklinglever retade aptiten. Hon är så fruktansvärt jobbig med maten. Kvällen äter hon dock som en häst, som tur är, men hon behöver ju näring även under dagen. Jag kliar mig i håret i mina funderingar på vad som kan fresta henne till att vilja äta på morgonen. Det enda hon vill ha är den mat vi har på bordet, smörgåsskinka, korven från min tallrik o dyl. Hon får men det innehåller ju inte den näring hon behöver. Tänka, tänka, tänka... För övrigt mår hon toppen. Hon är pigg och glad och magen växer. Fina Heidieh.

Dagens mått:

mage: 73 cm, ökat 4 cm
midja: 66 cm, ökat 5 cm

från vänster: Frigg, Klinga och Hedieh. I skrivande stund!

Från och med den femte veckan går fosterutvecklingen snabbare. Valparna går upp i vikt och deras skelett börjar mineraliseras. Tikens näringsbehov ändras och nu behöver hon en kost som är rik på energi, proteiner och mineraler. Motsägelsefullt nog märker man ofta att hennes aptit försämras. Det är dags att ge henne BIRTH PROGRAMME så att hon kan tillgodose sitt näringsbehov. STARTER och STARTER Mousse är smakliga, har ett stort energiinnehåll och är mycket lättsmälta. Dessa foder har tagits fram som en lösning för tikens ökade behov under dräktigheten. STARTER och STARTER Mousse är även perfekt avpassade för digivningsperioden, då hennes näringsbehov är extremt högt./http://tikochvalp.royalcanin.se/draektighet-och-foedsel/draektighet-vecka-foer-vecka/%28week%29/5

Igår blev jag glad! Jo, det finns glädje också i min vardag. :-) En av våra LS-hundar, Divakullen, har gjort en HD/ED röntgen och igår kom resultatet in på SKK. Inka har HD - B och ED-ua. Helt underbart. Även LS Solrosen Chianti har gjort HD/ED röntgen och hon fick samma resultat. Så underbart. Jag är så tacksam till alla er som låter röntga era hundar. Det gör lättare för mig att utvärdera mina kullar samt du själv vet hur mycket du kan påfresta hundens leder mm.

LIGHTSCHAPSLÄGRET!

Tyvärr blev jag tvungen att flytta det planerade Lightschapslägret fram mot våren pga min egen tidsbrist. Just nu kräver Bonizas Hundskola så mycket av mig att jag får lägga detta läger lite åt sidan. Det blir alltså inget kennelläger men däremot gör jag denna inbjudan:

Träningsdag för Lightschapshundar:

När: Lördag 25/10 kl 11.00-16.00
Var: Bonizas Hundskola, Tygelsjö Gård, Per Henriks väg, Tygelsjö.
Pris: Gratis! Tag med egen matsäck. Vi startar grill vid lunch och det finns kaffe/te/varm choklad att tillgå.
Planering: Vad önskar du träna? Skriv det i anmälan till denna dag. Gör anmälan till mail bonizashundskola@gmail.com

Avslutar med lite nya Lightschapsbilder;