Att säga Nej och att kunna skryta!

Godmorgon kära läsare!

Idag fick jag påbackning av en mycket kär och omtänksam vän. Hon menar att jag inte är rädd om mig. Att jag gör allt för mycket saker för att andra ska må bra och struntar i hur jag själv mår. Hon tycker att jag måste lära mig uttala det där hemska och svåra ordet NEJ. Så här sa en klok person till henne när hon också behövde lära sig att ta hand om sig själv:

Mitt största problem var att jag inte hann med något jag faktiskt ville göra för jag var så upptagen med att göra allt för alla andra. Hjälpa till med allt möjligt som tog min tid. Iallafall så sa han till mig att om jag sa nej ibland o la tiden på att göra sånt som fick mig att må bra så var det också bra för alla andra för då blev där liksom "mer" av mig (mentalt o ork o så) vilket gjorde att jag hade mer att ge. Och när jag då valde att säga ja till någon så fick de så mycket mer än om alla skulle ha ett lillfinger. Hänger du med?

Kontentan var iallafall typ såhär: mer av mig blir mer att ge.

Kloka ord tycker jag men så svåra att ta in. Nu är det ju inte så att jag aldrig säger nej. Klart jag säger nej om jag inte kan osv men jag är lite för snäll ibland :-) Nu ska det bli ändring. Nu ska jag våga säga NEJ.

Förr hade jag också enorma problem med att ge negativ kritik men det har jag fått lära mig i o m mitt arbete med hundskolan. Man kan inte jobba som instruktör om man inte vågar ge konstruktiv kritik till kursdeltagarna. Det är ju därför de är på kursen. De ska ha bra feedback för att komma vidare. Både bra och dåligt ska synas i sömmarna. Att ge kritik på saker som är bra är inga som helst problem. Det är när man ser saker man måste ge negativ kritik på som jag ibland känner att jag måste ta ett djupt andetag innan jag ger kritiken. Varför? Folk vill ha både bra och dålig kritik så länge den är konstruktiv. Det är ju den de lär av. Varför ska det vara så svårt för mig? Vad är jag rädd för? Jo, jag vet vad jag är rädd för... jag är rädd för att såra men jag tror inte att många människor blir sårade om jag går in och rättar till div beteende mm. Tvärtom, jag tror de blir tacksamma. Som sagt, det är ju därför de kommit på kurs. Skärpning även här! Jag ska börja redan idag. Idag blir det hårt på kursen :-) Idag ska jag leta fel och känna mig stolt över att ha hittat dem och jag ska framföra dem med stor självsäkerhet :-)



Igår var det gång 2 på valpkursen i Eslöv. Ännu en gång kände jag mig så nöjd efteråt. Vi drog över lite på tiden men vi hade lite tid att ta igen från förra veckan då sista kvarten regnade bort. Jag känner att jag hittat ett helt underbart kurskoncept.

LS Elvis hittar en lekkompis

 Jag har alltid funderat mycket på att så många hundar blir så stressade när de kommer på kurs. Ägarna vet inte vad de ska ta sig till då de inte känner igen sin hund. Hemma är den lugn och sansad men så fort den kommer till kursplatsen blir den helt "galen". De har svårt för att få kontakt med sin utåtriktade hund samt en del hundar känner stor osäkerhet. Tungan hänger i marken och de bara stirrar runt. Jag vill inte ha det så här och jag har som sagt funderat så mycket på hur man ska komma tillrätta med detta. Jag funderade och jag planerade och jag är nästan helt säker på att jag äntligen hittar rätt koncept. Valparna var så lugna på gårdagens kurs vilket de absolut inte brukar vara på andra kursgången. De vet vart de ska, vad som ska hända och förväntan är oerhört hög. Så var den när de kom till kursen igår men bara under några minuter. Snabbt lärde de sig att inget händer så länge de stressar. Lugn = jobb/lek/aktivitet. Vilken snabb inlärning vi fick vid de få övningar vi gjorde. Så snabbt de sen stressade ner efter den sociala leken som ni ser på filmen ovan. Som sagt, jag var så otroligt nöjd. Den osäkerhet som några av valparna visade första gången var som bortblåst igår efter lite avslappning. Jag har hittat rätt!

Ikväll är det kursgång 2 på min fortsättning 1 och det ska bli spännande att se om jag får samma resultat där.

Var lite rädd när jag gjorde planeringen att deltagarna skulle tycka att de kommit till en "tråkkurs" men igår fick jag beröm för mitt sätt att instruera och kursens innehåll och sammansättning. Alla verkar inse vikten med nervarvning och minskad stress för inlärning, kontakt mm. Kursupplägget verkar vara väldigt uppskattat liksom det omfattande kursmaterialet jag gjort i o m min planering och som jag skickar ut vid kursgång 1. Ja, alla kursdeltagare verkar vara väldigt nöjda och jag är likaså. Jag känner mig faktiskt väldigt kompetent och kunnig som lyckats lösa ett av mina största problem med kurserna. Jag är stolt över mig själv och jag kan med stolthet säga att jag har en av de bästa hundskolorna! Så det så :-)

Så här såg det ut när kursdeltagarna skulle gå hem igår efter valpkursen (efter en stunds social lek).

LS Elvis med husse i bakgrunden

Ja där kom lite skryt men jag måste också lära mig att skryta över saker jag gör som är extra bra. Även det har jag väldigt svårt för. Jag måste träna och det gjorde jag nu :-)

Nu är det dax att ta ett litet tag i hemmet. Har bestämt mig för att denna gråmulna torsdag ska bli städtorsdag och den egentliga städfredagen ska bli en hundmysarfredag. I dag städar jag och i morgon åker jag först till skolan för att lämna av sonen och sen vidare till Saxtorpssjöarna där jag ska äta min frukost medan hundarna leker i vattenbrynet. En riktig mysfredag.

Idag tog jag en liten skogstur på morgonen och det var några lyckliga hundar som for runt i skogen.

Önskar dig en underbar torsdag. Kanske blir det en stund över för träning av min nu väldigt träningssugna Frigg med min nya vackra klicker. Kramiz