När valparna kom till världen.

Godmorgon!
Tänkte berätta lite om hur det gick till när de små fina valparna kom till världen i torsdags den 8 maj. Har velat fortsätta på det jag började berätta i flera dagar men det kom ju lite annat emellan 😢

Nu är det dock dags.

Valparna kom på dygn 63. Man brukar räkna 63 dygns dräktighet från första parningsdagen. 2 dagar innan var det flåsigt och lite oroligt med dålig nattsömn. När det väl var dags var Stella lugn som en filbunke och sov tryggt fram till kl 2.30 då jag vaknade av att hon flåsade ganska ihärdigt. Det var dags att sätta ett gäng valpar till världen.

Lite krystningar så kom valp 1, en fin svart hane. Efter lite kontroll i mun och rumpa såg jag att han var brun på undersidan av svansen. Valpen är tricolor precis som sin fina faster som du ser på bilderna här under.

Happyschaps Beauty Bianka

I lugnt tempo kom sen ytterligare 4 valpar. Där tog det dock sen stopp. Ungefär 30 min efter valp nr 5 började Stella krysta igen. Efter ett par krystningar kom det fostervatten. Hon höll på i 2 timmar med krystningar från och till. Jag gick in och kände efter och kunde då känna en svans men absolut för långt in för att kunna dra i den, vilket var en otrolig tur med facit i hand.

Anledningen till att valpen satt fast var den att moderkakan inte hade släppt från livmoderväggen, vilket sker efterhand som valpen sätts i rörelse och förlossningen startar. Fosterhinnan sprack när vattnet gick eftersom navelsträngen inte räckte till. Eftersom moderkakan inte hade släppt sprack hinnan när valpen matades ner mot förlossningskanalen, vattnet gick och valpen låg utan blåsa vilket gör det omöjligt att ta sig fram i slemhinnorna. Att valpen kom med rumpan först gjorde att pälsen drogs åt fel håll. Valpen var torr och valpen satt fast via navelsträngen, helt omöjligt att förflytta sig framåt.

När vi kom till veterinären gick hon in och kände. Valpen hade åkt tillbaka och låg långt in. Stella snittades och ut kom 3 härliga småttingar. Veterinären såg att moderkakan från valp nr 5 satt fast i livmoderväggen (den kom inte med valpen ut och navelsträngen gick av innan valpen var helt ute). Moderkakorna satt otroligt hårt fast så det krävdes mycket arbete från veterinären med att lossa dem. Detta hade hon aldrig varit med om tidigare och hon har gjort många kejsarsnitt. Även om jag hade lyckats dra ut valp nr 5 hade det varit samma sak med de 2 andra. Om jag hade lyckats dra i valpen hade det gått väldigt illa för den eftersom navelsträngen hade gått av inne i Stella och det hade blivit akut med att få ut valpen för att den inte skulle kvävas. Vilken otrolig tur att jag inte lyckades.

Vi tog lite bilder under valpningen som jag visar här. Varning för att det kan kännas lite äckligt för känsliga personer!

Nu ska jag gå upp och ta foto på valparna, en och en. Sen ska deras sidor fixas till. Vi hörs i nästa blogginlägg.