Könsmognad och besöksdag

I dag ska jag inte lura er. I dag finns det en blogg när ni klickar på länken. I går blev ni lurade. Jag skrev ett långt inlägg men jag fick inte ihop orden. Jag fick riktig skrivkramp. Ville inte skriva om den person bloggen berörde men hur jag än formulerade mig så blev personen i alla fall berörd och avslöjad. Jag blev ombedd att inte skriva om personen och jag orkade inte skriva om så jag tog bort hela inlägget. Skulle skriva nytt senare var min plan. Nu blev dagen inte som jag planerat på morgonen och därför blev det inget inlägg. Men jag tror ni överlevde utan mina tjatiga ord...

I dag blir det i alla fall ett inlägg. Kanske inte så långt men i alla fall inte en tom sida när du klickar på länken :-)

Heidieh och Max

Vi börjar med den dräktiga Heidieh! I dag är vi på dygn 7, alltså genomgått vecka 1. Nu är det bara 8 veckor kvar tills valparna får se dagens ljus. Att hon är dräktig är jag nästan säker på. Vet att man inte kan vara det så här tidigt och det kan jag så klart inte vara, jag är det i alla fall :-) Hon är totalt mattokig och hon är så tillfreds med livet på något sätt. Detta har jag sett på alla våra dräktiga tikar så här i början av dräktigheten. Dessutom har löpet helt avslutats men svullnaden i vulvan kvarstår, vilket är helt rätt om tiken är dräktig.
Mätte henne idag för att ha ett utgångsläge att gå efter:

Dygn 7;

• Mage 66 cm
• Midja: 53 cm

Kommer mäta henne varje vecka fram till dess att måtten börjar öka vilket det bör göra runt vecka 4 om jag minns rätt.

I dag blir en otroligt aktiv dag. Börjar med ett besök på förmiddagen av min mycket goda och kära vän Cecilia. Med sig har hon vår Chia och sin egen Smilla. Chia bor hos Cecilia. Vi äter frukost tillsammans och pratar. Vid middagstid kommer nästa besök - lilla LS Falla med matte hälsar på. Goa underbara Falla som är helt blind på sitt ena öga och halvt blind på andra ögat. Denna hund som gör fler framsteg i träningen än vad någon annan hund jag känner gör. Han är bara runt 20 veckor och är snart redo för att kunna tävla i lydnadsklass 1. Läs han bedårande blogg.

I eftermiddag kommer tredje besöket. En familj som är intresserad av en valp ur vår kommande valpkull. Dem vill träffa Heidieh och oss och vi vill så gärna träffa dem. Perfekt med detta besök idag då jag har Heidieh, India, Falla och Chia här. Dessutom är jag hundvakt åt vår underbara Alize så även henne får dem träffa. Alltså finns det många underbara gosiga schappar att mysa med idag.

Tog bara en kort promenad i morse då dagen kommer bli väldigt aktiv för våra hundar. Det var lite bus och lek men även lite smågnabb mellan Alize och Heidieh. Heidieh är lite "surtant" nu när hon är dräktig och Alize har tuffat till sig rejält och går runt och testar Heidieh hela tiden genom att hoppa upp på H rygg. Detta gör H lite sur :-) Alize får en tillsägelse och lommar iväg - för en stund. Hon måste bara testa Heidiehs humör då och då :-)

Men det är inget allvarligt gruff och jag är inte det minsta orolig över att dem ska flyga ihop. Har aldrig hänt i min hundflock och jag kan inte tänka mig att det skulle hända heller. Dem respekterar alla varandra men ett och annat test för att se vilka regler som gäller måste man ju göra... Det är helt ok tycker jag.

I går var jag på besök hos en utav mina uppfödda hundar. En som halvt håller på att "äta upp" sin husse och matte samt stressar upp väldigt lätt och mycket. Familjen kontaktade mig och bad om hjälp vilket jag uppskattar sååå mycket. Jag satte mig i bilen och for hem till dem för att se hur hunden agerar i hemmiljö. Det var faktiskt värre än vad jag trodde. Hon var väldigt stressad när jag kom och fruktansvärt bitig.  Jag testade ena saken efter andra men kom ganska fram till att det finns bara en sak som gäller - träna så att hunden byter det dåliga beteendet mot ett bra. Hårda metoder (tolka mig rätt nu) hjälper inte. Hunden slutar för stunden men är snabbt tillbaka. Nä, fram med klicker och godis och så kör vi hanteringsträning! Det ger resultat! Det gick inte att klappa hunden för då skulle händerna direkt in i munnen. Det beteendet byter vi ut mot att en klapp är mys, inte lek med handen. Husse och matte fick i läxa att bara koncentrera sig på hanteringsträning ett tag framöver. Sen ska hunden ha "slips" på sig när dem får besök - koppel och husse/matte står på kopplet så att hunden hindras från att hoppa på besökaren. Hunden rider också väldigt gärna på benen så fort den blir uppspelt eller frusterad. Ytterligare ett beteende att jobba bort. Dessutom fick dem order om att bli mycket mer bestämda och "hårda". När hunden går fram för att bita i dem vill dem inte veta av dem. Gå och lägg dig, är då en order!!! En order är en order och ett nej är ett nej. Jag är inte det minsta orolig över att familjen inte kommer fixa dessa saker och framöver få världens mest underbara hund. Dem tog in den hjälp jag gav dem och om en kort tid kommer dem att ha fixat detta. När jag satt där och tränade hantering med hunden kom jag på att jag faktiskt fick göra samma sak med India när hon var valp. Tog jag på henne skulle hon genast bita i mina händer. Vi tränade hantering någon dag - ta på hunden, klick och godis - ta på hunden och den blir stilla - klick och godis - sitt i famnen och var stilla och du blir fri osv. I dag är India den största myspysaren som finns.

India

India ja - Paeoniakullen - vi har alla att hitta på nu med våra kära tonåringar. Småttingarna har nu hunnit bli hela 7 månader och könsmognaden är i full gång. Det är kaos i både kropp och huvud och snart kommer första löpet hos tikarna och hanarna bör nu lyfta på benet fler och fler gånger då dem slår en drill. Läste häromdagen en tråd på FB där den ena efter den andra Paeoniaägaren kommenterar sin ligist och jag kan också mycket väl inflika. Dem är ligister, dem är stressade, dem är galna, dem är tuggiga, dem är rastlösa - ja så är man när man är hund och är runt 7 månader. Dem är på väg in i sin fysiska könsmognadsperiod. Till detta hör också vad vi kallar för "spökåldern". En period i hundens liv då den blir rädd för sin egen skugga. Anledningen till denna rädsla är att dem nu börjar bli mer och mer nyfikna på världen utanför sin trygghet, hemmet. För att kunna utforska omgivningen på egen hand måste den stora flocksamhörigheten minska vilket vi upplever som att hunden inte längre lyssnar på oss, tar större turer när den är lös osv. Detta gör att hunden måste vara mer försiktig och rädd om sig själv och en större rädsla för omgivningen vaknar.
Hur ska man då som hundägare hantera detta? Var som vanligt men visa mer förståelse. Förstå vad som sker i hundens huvud. Tar den större omvägar så skäll inte på den när den kommer tillbaka. Träna mer kontakt och fyll fickorna med attraktivt godis när ni går på promenad. Varje gång hunden tar kontakt får den belöning vilket ökar på intresset att hålla kontakten med dig trots att omgivningen drar. Visa mer positiv känsla för hunden och mindre aggressivitet. Stöt inte bort hunden hur jobbig den är. Har du förståelse och tränar utan för stora krav kommer hunden tillbaka till dig så fort den gått igenom sin första könsmognadsperiod (ca 9 mån-12 mån). HOPPA INTE ÖVER HUNDKURS under denna perioden. Vissa kursgånger kommer det att kännas totat värdelöst men även om du inte märker att hunden lär något så lär den. Visa förståelse och träna det som går att träna om det så bara är att vara. Se dem minsta framsteg hunden gör under denna perioden och du har en underbar hund om ett par månader.

Min fina Chia.

En del hundar börjar bli lite hundaggressiva under denna period. För att förhindra att detta uppstår tränar man mycket Skvallerträning.

Hunden på filmen är Bobbo - pappa till Falla och Trilla, Take my handkullen. Bobbo och husse tränar mycket skvaller och här här gjort en superbra genomgång för hur just denna träning fungerar.

Nu får det räcka med blogg för idag. Jag ska plocka undan lite samt försöka hinna med lite bokföring innan gästerna kommer. Önskar dig en trevlig onsdag. Kramiz.