Pigg och vaken?

Varning! Deppblogg!!! Ingen rolig läsning alls...
 
Idag var det sovmorgon för mig och sonen. Han ska på lägerskola från i em till i morgon em och börjar därför inte skolan förrän kl 12 idag. Härligt, sa både han och jag igår när vi gick till sängs.

Kunde jag somna när jag gick och la mig? Nä, det var helt omöjligt. Jag var så otroligt trött men hjärnan ville inte slappna av och ångesten ville inte lämna min kropp. Låg och pillade på min mobil, vilket brukar göra mig trött. Funkade inte. Satte propparna i öronen och lyssnade på musik, vilket brukar ha superbra effekt. Funkade inte. Lyssnade på min ljudbok, men den är så läskig så det funkade inte alls.

Min bästa vän, när jag var ung, läste dessa böcker som besatt men jag blev aldrig fängslad. Nu på äldre dar blev jag sugen då serien kom som ljudbok och jag startade första boken i serien för några dagar sen. Som sagt, den är så läskig och trollbunden att jag har svårt för att lyssna på den när jag ska slappna av och somna. Den är riktigt riktigt bra och jag rekommenderar dig varmt att läsa den om du inte redan gjort det!

Ja, att lyssna på boken var som sagt inte heller något bra botemedel mot stressångest och insomningsbrist. Jag stängde av allt och låg där en god stund och stirrade ut i mörkret medan tankarna virvlade runt.

• Hur ska jag hinna fixa till sonens 10-årsdag i morgon?
• Vad ska vi bjuda på som är lätt att fixa och samtidigt gott?
• Hur ska jag få ekonomin att gå ihop med allt som komma skall?
• Hur ska jag hinna bada och fixa hundarna inför den kommande Danmarksutställningen nästa helg?
• Vad har jag glömt och vad måste jag komma ihåg?
• Vad, hur och när? Vad, hur och när?????

Jag håller på att bli galen av stress känner jag. Känner mig helt utmattad då jag inte sovit på 4 nätter. Somnar men vaknar igen någon timme senare för att åter ligga där och vrida och vända mig i sängen.

Ja, inte blev det någon sovmorgon inte. Klockan 7 slogs mina trötta ögon upp och det gick inte att stänga dem igen. Hjärnan var redan i full gång med dagens planer. Det var bara att stiga upp och nu sitter jag här vid datorn, kroppen halvsover medan hjärnan kör rallylopp i huvudet och en stor sten tynger i bröstet/mellangärdet. Måste det! Måste dit! Måste datt!!!! Skynda, skynda, skynda. Gör nu, skulle gjort igår, måste göra i morgon.... Jobba, städa, laga mat, bada hundarna..... Gör allt NUUUUU!!!!! Puhhh... Känns som om jag kollapsar vilken sekund som helst och inget bot finner jag. Måste ju fira sonens 10-årsdag i morgon och den måste bli som han önskar. Måste ställa mina hundar i Danmark, vilket jag ser mycket fram emot, då det är inbokat (mer ekonomiska tankar här). Vet att allt känns lättare om ca 2 veckor men tiden dit är lååååång.

Jag har dock världens bästa familj runt mig. Mina kära föräldrar kommer hit idag och hjälper mig få ordning i hemmet. Maken skrev precis ett sms och talade om att han fixar allt till maten. Jag behöver bara laga den. Jag vet att allt kommer fixa sig men ändå finns den här ångesten i kroppen som river och sliter i mig. Varför måste man fylla år? Varför måste man ha kalas? Jag tycker inte om att ha kalas :-) och det är väl här det stora hela bottnar, tror jag. Mår säkert bättre bara fredagen är över och jag tittar på min älskade sons nöjda ansikte. Han har fått de presenter han önskar sig och han har fått umgås med sina kära kusiner, syskon och släktingar. Är han nöjd så kommer jag också vara nöjd. Det vet jag ju...När kalaset väl är igång kommer jag trivas som fisken i vattnet :-) sån här är jag bara.

Så idag är en stressad dag. Först lite jobb vid datorn när frukosten är intagen samt bloggen är klar. Sen kommer föräldrarna och då ska det städas och fixas. När D kommer hem från jobb kastar vi oss i bilen och far mot köpcentrat för att inhandla present och mat till morgondagen, därefter är det dags att hålla kurs i Lund. Klockan 20.30 har jag nog däckat i soffan. Sen följer åter en sömnlös natt innan det blir mer förberedelser i morgon fram till kvällen då huset kommer fyllas av gäster.

Vad ska jag ha på mig? Alla kläder sitter ju som kasslernät på denna lite för runda kroppen. Inte vill den ta och släppa ett enda hekto heller, fast jag "lider" så. Promenerat mig till världens träningsvärk samt sitter och halvsvälter om kvällarna. Nä, den håller stenhårt i sina kilo. Dessvärre bygger den så sakta på hekto efter hekto. Grrrr, åhhhh, pust och stånk. Ja, ja, jag vet.... släng vågen i väggen! Jag äter rätt, jag gör rätt... Allt är rätt men blir ändå fel. Jag får väl börja rota i min undanlagda "tjockis"garderob och försöka acceptera att jag faktiskt inte är tjock utan bara lite fylligare än vad jag var för ett år sedan. Jag får väl rensa ut alla de där minikläderna och fylla garderoben med lite mer "normala" storlekar för min ålder. Jag får väl bli "tant" helt enkelt... Så i morgon är jag tant på festen! Ännu ett problem är löst. Se där, allt går att fixa bara man vill.

Mina hundar mår i alla fall bra (Schapparna, sämre med Bonzo)! Om än att de är lite "jobbiga" just nu :-) Alla tre tikarna har kommit in i perioder som man som hundägare helst skulle vilja slippa (jämföras med barnens trotsålder/tonårsålder).

Heidieh: Denna underbara tik som tror att magen är full av valpar. Som hon beter sig så väntar hon nog ca 25 stycken. Ok, hon är inget problem alls då hon är lugn som en filbunke, äter, sover och lunkar fram på promenaderna. Men det har varit lite huvudbry då jag funderat så över denna skendräktighet. H har aldrig tidigare varit skendräktig. Ett tag trodde jag hon hade varit på egen tur och parat sig. Hon kräkte på rätt vecka och visade alla tecken på dräktighet. Jag har haft stenkoll så inget har kunnat hända men jag tvilade i alla fall. Nu är jag säker på att hon bara är skendräktig. Blir kanske så här när man haft 2 kullar valpar precis.

India: Är just nu mitt inne i sin värsta könsmognadsperiod (17-22 månader). Det är hennes psykiska könsmognad. Hon är sur och butter. Hon vill sätta alla som är yngre än henne på plats. Hon är sjukt kelsjuk. Skäller man på henne ser hon ut som om hon fått världens slag. Mitt i detta fick hon också, vad jag tror, sitt allra första löp. Det är möjligt att hon haft ett tyst löp tidigare som jag helt missat men jag tror inte det. Dock tycker jag att hennes första löp kom lite väl sent men vissa är tidigt utvecklade och vissa är sent utvecklade, precis som vi människor.
Nu är hon skendräktig och förstår inte alls vad som händer med hennes kropp. Min lilla älskling! Hon har ett fullständigt kaos i huvud och kropp. Hon och jag kan nog ta varandra i hand för tillfället :-)

Frigg: Mitt lilla älskade yrväder! Här är det då också kaos i kroppen även om det ser ut att vara ett lyckligt kaos. Denna lilla vita "fara" är över allt och ingenstans samtidigt. Hon hoppar och far och kroppen sjuder av lycka. Hon är en vit hund men hon är aldrig vit :-) Börjar undra om det inte är en gul hund jag fått hihi. Denna lilla hund är just nu på väg in i sin första stora könsmognadsperiod (7-9 månader). Det är hennes fysiska könsmognad som härjar i kroppen. Av de tecken jag kan se tror jag hon kommer i löp inom 1-2 månader. Hon är så vimsig, så flamsig och så virrig. Hon är busig och så kärleksfull mot allt och alla. Älskar både hundar och människor. Man blir lycklig av att se på henne och vara i hennes närhet.
Dock har hon nu börjat ge sig ut på lite egna utflykter när vi är på promenad. Hon har börjat utforska omvärlden vilket är helt naturligt i denna åldern. Hon har också börjat få lite selektiv hörsel :-) Kalla du, jag kommer om jag har tid!!! och tid har hon ont om haha. Lyckligtvis är snart denna perioden över och jag får tillbaka min lugna och gosiga Friggeligg...

Bonzo! Vår gamleman som nu oroar mig mycket. Han har varit frisk och kry under hela sitt liv, bortsett från en allergi som vi botade med hypersensibilisering och en Erlichia i unga dar. Nu har något hänt med honom. När han står still skakar hela bakkärran och detta oroar mig mycket. Nästa vecka blir det en koll hos veterinären för hans del. Förhoppningsvis är det "bara" svaga musklor o dyl, vill i alla fall inte tro annat. Bonzo ska ju bli minst 100 människorår gammal!!! Vi klarar oss inte utan vår gammelman...


Nu skickade mina föräldrar att de är på väg hit för att hjälpa mig idag. Vad skulle jag göra utan min älskade mamma och pappa samt svärmor???

Önskar dig en trevlig torsdag. Jag ska göra det bästa jag kan av min... Kramiz