Kennelhosta.
Godmorgon!
Ja, egentligen ska jag väl inte skriva detta då jag lär väl få på nöten av andra uppfödare. Jag är ju inte nog försiktig med mina valpar och tar in besök vid tidig ålder bla bla bla. Ja, jag vet inte allt som sägs, men en sak är säker. För det här går det inte att skydda sig om man inte bara har tiken och valparna i hemmet. Jag har ju 4 hundar i mitt hem och även om jag inte tar ut tik med valpar till miljöer där det kan finnas smitta mm så måste mina andra hundar ut och få aktivering. Jag anser inte heller att det är rätt att stänga in tiken med valparna i avskilt utrymme då det är normalt i hundvärlden att flocken hjälps åt med valparna. Så fungerar det i alla fall bland mina hundar. Det är endast de 2 första veckorna som tikarna inte släpper flocken nära sina valpar, därefter får flockens övriga hundar mer än gärna hjälpa till att tvätta och sköta om de små. Valparna lär av både mamma och flockmedlemmarna.
Vi har haft hund i ca 25 år och aldrig någonsin har vi drabbats av det man fasar för, Kennelhosta. Vi har varit väldigt förskonade. Men nu sitter vi här med den i huset. Det är India som är drabbad men faktiskt har ingen annan i flocken visat några symptom. http://sva.se/sv/Djurhalsa1/Hund/Infektionssjukdomar/Kennelhosta/
Kennelhosta påminner om barnens kikhosta. Jag har hört världens historier om denna sjukdom och bara namnet kennelhosta är som en skräckupplevelse.
I söndags hämtade vi hem India efter att hon varit på passning över helgen. Familjen har ingen hund så hon har inte blivit smittad där. De hämtade henne på torsdagen och i fredags hade hon börjat få lite små hostattacker och detta hade sen ökat på. I söndags när hon blev ivrig så hostade hon rejält. Hon såg också väldigt hängig ut. I går var hon trött och slö men idag verkar hon åter vara väldigt pigg och glad. Hon har inte hostat på hela natten och hostade bara lite i början av vår morgonpromenad.
Tack vare att jag är noga med att vaccinera mot kennelhosta klarar hon sig så här lindrigt. Hundarna kan få sjukdommen men den bryter inte ut lika aggressivt som hos icke vaccinerade hundar.
Jag blev så orolig när jag förstod vad India drabbats av. Hur skulle detta drabba valparna? Är det farligt? Kan de dö? Jag var helt ifrån mig och ringde direkt min veterinär. Läste upp när India blev vaccinerad liksom mamma Elza och båda är vaccinerade för exakt 6 månader sedan. Det är lugnt!!! Jag behövde inte oroa mig!
Jag är lite förundrad över varför inte någon av mina andra hundar är drabbade. Frigg är fortfarande hos Lina och Fei och hon hostar inget. Hon kan alltså inte hunnit bli smittad innan hon åkte i onsdags. Elza hostar inte heller det minsta och när jag nu sitter och läser om kennelhosta känner jag mig lugnare och tror jag kanske förstår varför hon och valparna inte drabbats (och hoppas att dem inte kommer att drabbas).
I morse gjorde de sina första små försök till att börja leka. De har under natten upptäckt tjusningen med att småtugga på varandra och ett och annat försök till lite brottning gjordes också. Jag glömde nästan att få iväg sonen till skolan i min njutning av att stå och titta på de små. Jag tröttnar aldrig på att få uppleva de här framstegen som valparna nu gör dag för dag. Varje dag händer något nytt.
I går serverade jag deras allra första måltid. Detta mål brukar inte vara så lätt att få i dem. Men du milde, säger jag bara med denna kullen. De visade tidigt tecken på matintresse och när jag nappade någon valp då jag tyckte den ökade för lite höll den på att sluka hela flaskan. Jag ställde fram fatet med ordentligt uppblött torrfoder och valparna fullständigt dök ner i fatet.
Mamma Elza blev sugen och visade sina små hur man gör när man äter fint :-) De åt och åt och åt och jag fick stoppa så de inte föråt sig. Magen är ju inte van vid den här typen av mat och måste vänjas sakta. Strunt i det tyckte valparna, det här var ju gooooooooott! Det är då inga problem att introducera mat i den här kullen inte. Här får jag nog hålla koll så de inte äter för mycket och växer för fort. Ett ganska ovanligt "problem" kan jag tycka.
.JPG)
Selma (gul)
Färg: Svart/vit
En otroligt mysig tjej. Väldigt social och älskar att ligga i ett knä och mysa. Nyfiken och positiv.
Flyttar till Växjö.
Vikt: 1069 g
.JPG)
Sussi (Rosa) - Queen of night.
Färg: Blå/svart
Denna tjej är så otroligt framåt och så mysig. Den första som reagerar på min röst och springer (på vingliga ben) fram till mig.
Flyttar till Norge/Oslo
Vikt: 1105 g
Gosse Ljusrosa (Usch vilken dålig bild det blev)
Färg: Blå/svart
En riktig myspojke som är pigg, glad och framåt.
Flyttar: ?
Vikt: 909 g
.JPG)
Klinga (mörk grön)
Färg: Blå/svart
En sån härlig tik men ett jäklar anama. Hon vet vad hon vill och hon ser till att få det hon vill :-)
Flyttar: Stannar kvar på kenneln.
Vikt: 992 g
.JPG)
Gosse Ljusgrön.
Färg: Blå/svart
Denna vackra gosse med schackbrädan på ryggen. En riktigt mysig goding. Lugn och stillsam.
Flyttar: ?
Vikt: 1020 g
.JPG)
Gosse Orange.
Färg: Blå/svart
Lillplutten som har växt ikapp sina syskon. En pigg och framåt gosse.
Flyttar: ?
Vikt: 923 g
.JPG)
Ruff (Lila)
Färg: Blå/svart
Den stora goe myspojken som älskar en mänsklig famn. Lugn och trygg valp.
Flyttar: Åstorp
Vikt: 1077 g
Nu börjar valparna bli för stora för att ta foto på egen hand. Nästa vecka lär det nog få bli lite ståbilder :-)
Dags att fortsätta julpynta i hemmet. Fick det mesta gjort igår men har en hel del kvar. I kväll blir det åter kurs och då står det stadsträning i Lund på schemat. Önskar dig en trevlig tisdag. Kramiz
Ja, egentligen ska jag väl inte skriva detta då jag lär väl få på nöten av andra uppfödare. Jag är ju inte nog försiktig med mina valpar och tar in besök vid tidig ålder bla bla bla. Ja, jag vet inte allt som sägs, men en sak är säker. För det här går det inte att skydda sig om man inte bara har tiken och valparna i hemmet. Jag har ju 4 hundar i mitt hem och även om jag inte tar ut tik med valpar till miljöer där det kan finnas smitta mm så måste mina andra hundar ut och få aktivering. Jag anser inte heller att det är rätt att stänga in tiken med valparna i avskilt utrymme då det är normalt i hundvärlden att flocken hjälps åt med valparna. Så fungerar det i alla fall bland mina hundar. Det är endast de 2 första veckorna som tikarna inte släpper flocken nära sina valpar, därefter får flockens övriga hundar mer än gärna hjälpa till att tvätta och sköta om de små. Valparna lär av både mamma och flockmedlemmarna.
Vi har haft hund i ca 25 år och aldrig någonsin har vi drabbats av det man fasar för, Kennelhosta. Vi har varit väldigt förskonade. Men nu sitter vi här med den i huset. Det är India som är drabbad men faktiskt har ingen annan i flocken visat några symptom. http://sva.se/sv/Djurhalsa1/Hund/Infektionssjukdomar/Kennelhosta/
I söndags hämtade vi hem India efter att hon varit på passning över helgen. Familjen har ingen hund så hon har inte blivit smittad där. De hämtade henne på torsdagen och i fredags hade hon börjat få lite små hostattacker och detta hade sen ökat på. I söndags när hon blev ivrig så hostade hon rejält. Hon såg också väldigt hängig ut. I går var hon trött och slö men idag verkar hon åter vara väldigt pigg och glad. Hon har inte hostat på hela natten och hostade bara lite i början av vår morgonpromenad.
Tack vare att jag är noga med att vaccinera mot kennelhosta klarar hon sig så här lindrigt. Hundarna kan få sjukdommen men den bryter inte ut lika aggressivt som hos icke vaccinerade hundar.
Jag blev så orolig när jag förstod vad India drabbats av. Hur skulle detta drabba valparna? Är det farligt? Kan de dö? Jag var helt ifrån mig och ringde direkt min veterinär. Läste upp när India blev vaccinerad liksom mamma Elza och båda är vaccinerade för exakt 6 månader sedan. Det är lugnt!!! Jag behövde inte oroa mig!
Jag är lite förundrad över varför inte någon av mina andra hundar är drabbade. Frigg är fortfarande hos Lina och Fei och hon hostar inget. Hon kan alltså inte hunnit bli smittad innan hon åkte i onsdags. Elza hostar inte heller det minsta och när jag nu sitter och läser om kennelhosta känner jag mig lugnare och tror jag kanske förstår varför hon och valparna inte drabbats (och hoppas att dem inte kommer att drabbas).
Hundens herpesvirus typ-1 (CHV-1) är ett virus som också anriper övre luftvägarna på hund men som vanigtvis inte orsakar tydliga kliniska symtom. CHV-1 anses inte längre vara någon väsentlig orsak till kennelhosta utan har större betydelse som dödlig infektion hos nyfödda valpar vilket beskrivs i en särskild text om "Hundens herpesvirus" på SVA:s webbplats.Vi har ju herpesvaccinerat Elza! Tänk om det ändå är ett skydd mot denna sjuka? Det verkar ju så... Jag hoppas innerligt att det är så. Tycker nog att hon skulle börja visa symptom nu om hon var smittad för om jag kunnat utläsa rätt så smittar sjukdomen innan den bryter ut. India var ju tillsammans med Elza och valparna under hela torsdagen, de drack ur samma vattenskål och åt ur samma skål mm. Jag håller tummar, tår och allt jag kan hålla för att de får förbli friska. Ännu visar de som sagt inga som helst symptom.
I morse gjorde de sina första små försök till att börja leka. De har under natten upptäckt tjusningen med att småtugga på varandra och ett och annat försök till lite brottning gjordes också. Jag glömde nästan att få iväg sonen till skolan i min njutning av att stå och titta på de små. Jag tröttnar aldrig på att få uppleva de här framstegen som valparna nu gör dag för dag. Varje dag händer något nytt.
I går serverade jag deras allra första måltid. Detta mål brukar inte vara så lätt att få i dem. Men du milde, säger jag bara med denna kullen. De visade tidigt tecken på matintresse och när jag nappade någon valp då jag tyckte den ökade för lite höll den på att sluka hela flaskan. Jag ställde fram fatet med ordentligt uppblött torrfoder och valparna fullständigt dök ner i fatet.
Mamma Elza blev sugen och visade sina små hur man gör när man äter fint :-) De åt och åt och åt och jag fick stoppa så de inte föråt sig. Magen är ju inte van vid den här typen av mat och måste vänjas sakta. Strunt i det tyckte valparna, det här var ju gooooooooott! Det är då inga problem att introducera mat i den här kullen inte. Här får jag nog hålla koll så de inte äter för mycket och växer för fort. Ett ganska ovanligt "problem" kan jag tycka.
Dagens vikt, 3 veckor.
.JPG)
Färg: Svart/vit
En otroligt mysig tjej. Väldigt social och älskar att ligga i ett knä och mysa. Nyfiken och positiv.
Flyttar till Växjö.
Vikt: 1069 g
.JPG)
Färg: Blå/svart
Denna tjej är så otroligt framåt och så mysig. Den första som reagerar på min röst och springer (på vingliga ben) fram till mig.
Flyttar till Norge/Oslo
Vikt: 1105 g
Färg: Blå/svart
En riktig myspojke som är pigg, glad och framåt.
Flyttar: ?
Vikt: 909 g
.JPG)
Färg: Blå/svart
En sån härlig tik men ett jäklar anama. Hon vet vad hon vill och hon ser till att få det hon vill :-)
Flyttar: Stannar kvar på kenneln.
Vikt: 992 g
.JPG)
Färg: Blå/svart
Denna vackra gosse med schackbrädan på ryggen. En riktigt mysig goding. Lugn och stillsam.
Flyttar: ?
Vikt: 1020 g
.JPG)
Färg: Blå/svart
Lillplutten som har växt ikapp sina syskon. En pigg och framåt gosse.
Flyttar: ?
Vikt: 923 g
.JPG)
Färg: Blå/svart
Den stora goe myspojken som älskar en mänsklig famn. Lugn och trygg valp.
Flyttar: Åstorp
Vikt: 1077 g
Nu börjar valparna bli för stora för att ta foto på egen hand. Nästa vecka lär det nog få bli lite ståbilder :-)
Dags att fortsätta julpynta i hemmet. Fick det mesta gjort igår men har en hel del kvar. I kväll blir det åter kurs och då står det stadsträning i Lund på schemat. Önskar dig en trevlig tisdag. Kramiz
Kommentarer