På rymmen!

Fy hundan vilken natt det har varit. Tänkte lägga mig i sängen när det var dags att krypa under täcket men jag bestämde mig, som tur var, mig för att även denna natt sova på madrassen bredvid valplådan. Heidieh har varit väldigt väldigt flåsig och orolig. Tog tempen och den visade 39,7. Attans. Valparna har varit hungriga för hon har inte haft tillräckligt med mat och dessutom har jag jagat rymlingen Finn runt hela sovrummet. Vakande framåt morgonen av att valparna pep av hunger. Heidieh kröp upp i valplådan och la sig tillrätta. En, två, tre, fyra, fem, sex, sju, åtta och ..... En, två, tre osv till åtta. Var i hela fridens namn var valp nr 9? Jag vände och vred på H, vände ut och in på alla filtar som ligger i valpbädden. Flyttade försiktigt mig runt på min madrass... letade och letade men kunde inte hitta nr 9. Jag väckte Daniel med stor oro och tillsammans gjorde vi om samma procedur som jag precis gjort, utan att hitta valp nr 9. Nu kom verkligen paniken. DÅ... såg jag rymlingen. Den hade krupit ut ur valplådan, över hela min madrass och låg och sov på golvet nedanför min fotända. Kan ni gissa vem rymlingen var??? Så klart var det gossen FINN! Han är helt otrolig denna valp. Finns inget som stoppar hans utflykter. Han är så pigg och så framåt. Jo, vi har nog skapat ett speciellt band han och jag eftersom vi sover tillsammans varje natt :-)

Som dem växer dem små parvlarna. Det är helt otroligt och man ser varje dag hur dem blir längre och tjockare :-) Man kan också se hur de utvecklas för varje dag...

Vad är det som händer med valparna under de närmsta veckorna?

Curry

Neontalperioden!

Denna period innefattar valpens 2 första veckor i livet. Valpens huvudsakliga uppgift är att överleva. Behoven består av värme, mat, massage och sömn.

Många kroppsfunktioner är inte helt utvecklade när valpen föds, en process som sker de första timmarna och dagarna samt veckorna. Anledningen är att tiken har en ganska kort dräktighetsperiod vilket grudnar sig i stamfadern vargens levnadssätt. Skulle valpen vara mer utvecklad vi födseln skulle en längre dräktighet behövas. vilket i sin tur skulle påverka tikens möjlighet tilla tt jaga och skaffa mat. Antalet valpar i livmodern skulle också vara mindre och störa hundens biologiska mål, att få så många avkommer som möjligt. Man kan likna valplådan med en kuvös där valpen fortsätter utvecklas utanför tikens kropp.

Myelinisering.

När valpen föds är det en stor omställning som väntar denn a lilla kropp. Hjäran och nervsystemet är vid födseln outvecklade, men här sker en snabb tillväxtprocess under de närmsta dagarna. En gradvis ökning av kontakter mellan olika nervceller sker och leder till att hjränans förmåga att samordna och styra individens reaktioner ökar. Tillvästen är dock inte jämnt fördelan utan sker eme selektiv stabilisering. Detta innebäer att delar som behövs vid en viss lder mognar då och andra senare. Kontakterna mellan nervceller organiseras i fungerande nätverk. Man har beräknat att tillväxten av synapeer ökar markant hos valpen fram till den sjukde levnadsveckan. Antalet synaper ka gå från enbart några hundra i antal till upp mot 12000 hos en enskild nervcell under denna period. Efte den sjunde veckan minskar denna dramatiska tillväxt kraftigt.
Forskaren M W Fox visat att myeliniseringern av valpens hjälran under de första levnadsveckorna innebär en markant tillväxt av hjärnan men inte hjärnbarken. Då hjränbarken är centrum för minnet menar M W Fox att en valp inte kan få mentala men av smärtutlösande reaktioner som exempelvis borttagning av sporrar vid tidig ålder hos vallpen. dock kan upprepad exponering av stressorer påverka det neuromormonella systemet negativt och få konsekvenser för framtiden.

Motorik

Som nyfödd har valpen begränsad motorik. Frambenen är mest utvecklade och med hjälp av dessa rör den sig långsamt i valplådan. Huvudet svänger från sida till sida. Dessa rörelser kombinerat med frambensaktiviteteten gör att valpen rör sig i cirklar. Myeliniseringen startar i hjälnan och arbetar sig nsedan nedåt längs ryggraden. vilket bivisas av att framdelen av valpens kropp utvecklas snabbare ä'n bakdelen. Frambenen är mer välutvecklade mtoroskt än bakvenen för att vialpen vid digifningen ska kunna "mjölktrampa" intill tikens spene för att stimulera mjölkproduktionen.

Sömn.

Valpar sover mkt under den neaonatala perioden. Man beräknar att valpens aktiva tid utgöra 2-15% av dygnet. När valpen är vaken består sysselsättnignen huvudsakligen av att dia. Två typer av sömn kan urskiljas, den lugna korta sömnperioden då valpen ligger på sidan eller magen utan att röra sig eller skika, ibland sträcker den på sig och gäslpar.
Den aktiva långa sömperioden upptar 90% av den totala sömnen. Man hör ljud och observerar olika rörelser i ben och kropp, man kan också se små ryckningar eller dallringar i muskerlna i ansite och öron samt rörelser i ögonlocken.
Temperaturreglering.
Kroppstemperaturen är låg när valpen föds. Inne i tiken hålls temperaturen på ca 38 grader, när valpen kommer ut är den nere på 35 grader. Det är mkt viktigt att valpen snabbt värms upp genom stimulering via tikens slickande /uppfödarens massage med handduk och sen få ligga tätt intill mamma. Valpen kan känna värme o kyla direkt från födseln men den har svårt att på egen hand själv reglera korppstemperaturen mot nedkyldning/överhettning. Valpen klarar en kortare nerkylning än överhettning bättre. För hög kroppstemperatur hos valpen kan leda till hjärnskador och i värsta fall döden.

Valpens sinnen.

Valpen föds blind och synnerven är inte tillräckligt utvecklad, vilket medför att ögonlocken är slutna. Är ett arv från stamfadern vargen där valparna föds i en mörk lya och behöver itne använda sysnen förrän det är dags att gå ut i dagsljuset, efter ca 3 veckor.

Även luktsinnet samt hörselsinnet är dåligt utvecklat hos den nyfödda valpen. Man tror att valpen enbart kan känna några ingredienser i mjölken hos tiken. Hörselgångarna är helt slutna med hjälp av en hudflik som växer bort efter ca 2 veckor då hörseln utvecklas.

Balanssinnet är ganska utvecklat vid födseln vilket märks då valpen försöker vända sig rätt om den råkar hamna på rygg. Men ser också reaktioner om valpen håller på att förlora balansen.

Känselsinnet, i form av beröring, tryck och smärta fungerar väl hos den nyfödda valpen. Visar ökad känslighet för beröring på huvud och tassar. Smeknignar har visat sig ge positiv effekt i utveckling hos valpen.

Ätbeteende

Valpen äter endast mjölk från tiken under de första veckorna. Råmjölken, bildar tiken inom 36 timmar och innehåller alla tikens viktiga antikroppar, är viktig att valpen får i sig för sitt eget imunförsvar. Valpen bör sköta diandet själv. Letandet och kampen efter spenarna är en del av den naturliga utvecklingen hos valpen. Valpen diar ca 7-8 gånger per dag under de första två veckorna. Diandet stimulerar tiken till att släppa ifrån sig mer mjölk och det är viktigt att valparna får lov att ligga och suga på spenarna för att tiken ska producera mer mjölk.
Tik/Hanvalp
Tiken har flera hundra ägg i sina äggstockar redan vid födseln. Hanen får ner testiklarna först efter ca 4-5 dagar efter födseln. De är kännbara oftast runt 4-5 veckor.

Ja detta är lite av vad som händer i valpens liv under de första 2 veckorna. Intressant läsning tycker jag.