Oroliga timmar.

Det var ett par oroliga timmar i natt för denna underbara tjejen, Lightschaps Boogie Afrodite "Stella".

Min kära man vaknade av min elendiga hosta och beslöt sig för att vi måste göra något åt detta, för det var omöjligt för honom att sova. Han satte mig och hundarna i bilen och sen körde han till Coop i Eslöv där han lastade av sig själv, mig och hundarna. Drog fram 2 stolar och där sov vi alla gott denna natt.

Det blev morgon och butiken öppnade. Vi sov i entrén så det var lätt för oss att ta oss ut för en liten promenad med hundarna. Som vanligt hade vi inga koppel med utan tog ut dem lösa. De rörde sig över parkeringen utom Stella som drog sig upp mot vägen där hon höll sig vid vägkanten. En bil stannade till och innan jag hann blinka hade de i bilen dragit in min Stella och kört iväg. Jag skrek och sprang efter men så klart hann jag inte ikapp kidnapparna.

Nu började ett par väldigt oroliga timmar! Vi hoppade in i bilen och började leta efter bilen som plockat upp Stella. Det var en öppen cabbe vilket inte är så vanligt så här på hösten. Jag visste precis åt vilket håll dem kördt men hur jag än försökte fick jag inte Daniel till att köra dit jag pekade. När jag till slut blev förbannad svängde han bilen mot önskat håll. Vi hamnade vid en skog och sen någon ruin där vi träffade en massa hundägare. Jag beskrev hur vacker Stella är men ingen hade sett henne. Jag höll på att bli galen. När vi var på väg mot bilen mötte vi ännu en hundägare och jag ställde samma fråga som jag ställt 100 gånger innan. Nä, de hade inte sett till någon Stella men vänta nu... De kände till ett par som bytte tikar i hemmet lika ofta som han bytte kalsonger! Han skulle kolla... När vi precis ska sätta oss i bilen kommer mannen med ... en svart helt nerrakad Stella. En väldigt ledsen Stella som knappt orkade vifta på svansen eller tittta på mig. Hon var drogad!!! Vad har hänt min så underbara Stella???

Ja, den frågan fick jag inte svar på för just då vaknade jag upp i en hostattack. Fy sjutton vilken dröm jag hade i natt. Jag var så orolig och så ledsen. Snacka om lyckan på morgonens promenad när Stella mitt i leken plötsligt kommer fram och sätter sig tätt intill mina ben för en liten mysstund. Denna så underbara mysiga tjej. Aldrig får något hända henne... eller dem andra hundarna. Aldrig!

Lyckligt hundgäng på morgonpromenaden.

I morgon är det HALLOWEEN! Till min sons stora lycka...

Detta innebär att det bär mot festligheter ikväll. Dock är jag ganska orolig för hur jag kommer fixa detta med tanke på vilket grepp Mr Dunderförkylning och Mr Hosta håller om min kropp. Jag har inte längre feber men jag är så trött och har ont i hela kroppen. Förkylningen håller mig verkligen i ett järngrepp.

Tanken är alltså att jag, min man och son ska gå på dottern och svärsonens inflyttningsfest som har Halloweentema. Min tanke är att jag ska vara utklädd till ängel. Allt är fix och klart utom jag själv. Ska jag gå eller ska jag inte gå? Hur ska jag orka? Usch, vilken ångest jag har inför detta då... Jag vill men vill ändå inte. Tror dock att det hela slutar med att jag tar mig en dusch, klär ut mig och gör en kort visit. Allt för familjens skull (jo då för mig själv också så klart).

Nu ska jag plocka in frukost och lägga mig en stund på soffan. Vila och vila och åter vila är bästa medicin sägs det. Under tiden jag vilar ska jag vänta på att goa Chianti ska ta sitt förnuft till fånga och komma i löp :-)
Önskar dig en trevlig fredag. Kramiz

Kommentarer

Populära inlägg

Tikens löp.

Valpens första 8 veckor.

Gick åt fanders.