Varför?

Rubrikens fråga har cirklat i mitt huvud ända sen kl 16.30 igår kväll då jag fick ett besked som jag aldrig i mitt liv kunde tänka mig behöva mottaga. Ett besked som ingen människa ska behöva mottaga. Ett helt onödigt besked. Ett besked som hade kommit förr eller senare men inte nu och inte innehållande denna typ av information.

http://www.expressen.se/kvallsposten/man-avled-efter-att-ha-blivit-pakord-av-en-bil/

Den här människan som omkom är min underbara veterinär som hjälpt mig så otroligt mycket i min uppfödning. Han som aldrig befunnit sig längre bort än ett telefonsamtal och hjälpen har alltid varit omedelbar. Hur ska jag kunna klara mig utan honom?

Här är han på mitt jobb, Realgymnasiet Malmö, och undersöker en knuta på Heidieh samtidigt som han utbildar mina hundelever. Vi hade så många planer tillsammans inför kommande termin, planer som under 1 sekund slogs helt i spillror. Nu får jag klara mig helt själv.

I en artikel, den jag läste först, står det att olyckan betraktas som brott och föraren, en 25-årig kvinna, är anhållen och satt fortfarande anhållen i går förmiddag. http://www.skd.se/2015/12/20/person-pakord-av-personbil-3/
Om det nu är så att Claes omkom i en brottslig handling hoppas jag att denna människa får sitta av sitt straff under lång tid. Om det inte är så och tidningen har skrivit fel är det tragiskt. Jag tror vad jag tror och skulle jag skriva här vad jag tror så ... hade det inte varit så bra. Nä, mina tankar, och dem är många kan jag lova, får jag behålla för mig själv.

Jag kommer sakna dig Claes. Jag känner mig nu så ensam i mitt "hunderi" och när jag nu sitter här och väntar valpar om 6 veckor känns oron stor. Hur ska jag klara detta utan din trygghet och det där telefonsamtalet bort?

Och min födelsedag? Du lovade att komma. Det kommer bli en konstig födelsedag.

Mina tankar går till Claes anhöriga. Jag är ledsen...

R.I.P Claes Nydahl <3

Men det finns ett litet ljus i dagens mörker. Under tiden som jag sov i natt kom vår dotter och blivande svärson hem för att fira jul tillsammans med familjen.
Dem blev väldigt glada över det pyntade gästrummet. Gjorde det så gästvänligt och mottagande som möjligt. Välkomna hem kära Sabina och Sebastian.

Avslutar med ett glatt gäng på morgonpromenaden. Mina hjärtan <3



Dagens lycka ❤️
Posted by Monica Ottosson on den 22 december 2015

Ha en god tisdag.

Kommentarer

Populära inlägg

Tikens löp.

Valpens första 8 veckor.

Gick åt fanders.