Undrar om man någonsin kan bli klar.

Antar att du förstått att trädgården är ett stort projekt som jag plötsligt påbörjat denna våren. Från att inte ha brytt mig det minsta till att vårda varje kvadratcentimeter med öm hand. Jag sår, rensar ogräs, planterar och matar sniglar för fulla muggar, så fort solen visar sig på himlen. Jag är i gång från morgon till kväll och sover som en stock om natten. Trädgårdsarbete är absolut medicin för själen.

Denna ljuvliga plats har varit mitt stora huvudbry. Hur ska jag göra för att få fint här? När vi flyttade hit för ca 14 år sedan var här en grönskande oas, tyvärr fick den grävas upp och en trekammarbrunn grävas ner. Kvar blev en plats där ogräs växte i massor och jag hade inte den blekaste aning om hur jag skulle kunna få fint här. En dag påbörjade jag detta stora projekt, nu var jag så trött över att skämmas för vår hemska entré till huset. Jag startade med rabatten intill ytterdörren (utanför till höger i bilden). Jag planterade några sommarblommor och täckte med täckbark. Det blev ju fint! Kom på att jag ville ha en rabatt längs med gången mot ytterdörren men hur skulle jag rama in den mot "hålet", som vi kallat denna plats? Började plocka med stenar men det passade inte, såg stelt ut. Vi har massor av ved och tanken vaknade om att platsen ska gå i temat trä och natur. Plockade ihop fina vedklampar och byggde upp en liten rabatt som jag sen fyllde med jord och sommarväxter. Temat trä fortsatte och jag startade flismaskinen och flisade för glatta livet. Började bygga upp en rabatt längs husväggen och fortsatte använda mig av fina vedklampar.

Vi har ramat in "framsidan" med fult kompostnät som bara är hafsigt ihopsatt. Hu, hemska tanke... Det måste jag ändra på. Tills jag hittat just DET DÄR trästaketet fortsätter jag använda mig av kompostnät men nu är de ihopsatta efter lodstocken. Vill inte att detta ska synas så jag for iväg och köpte luktärtor som ska få klättra hej vilt längs med nätet. Det kommer bli så vackert.

Bild lånad från nätet.

Som jag berättade igår var jag på jakt efter det perfekta cafémöblemanget att pryda "hålet" med. Jag visste precis vad jag ville ha och vi var runt på de flesta loppisarna i Skåne men det fanns absolut inga utemöbler alls. På väg hem körde vi förbi ett ställe där de säljer gamla och renoverade möbler. Vi gjorde en avstickare och se vad jag fann!!!

En klappstol helt gjord i järn och väldigt gammal! Nu var min tanke 2 stolar och ett litet bord, istället blev det den här utsmyckningen. Helheten ser du i bilden ovan.

"Hålet" pryds också av en annan skönhet, den Pion jag så länge drömt om och som jag köpte och visade igår. Nu är "hon" planterad och jag hoppas "hon" vill växa så det knakar.

Paeonia Bowl of Beauty, min fina India´s namne.

Eftersom vi har för mycket fritid var jag tvungen att starta ytterligare ett projekt. Det gäller de där sparissplanterna som vi jagade i Lördags. Till slut fick vi tag på 5 stycken och nu har de fått sina fötter under jorden. Så häftigt att se hur deras rötter och plötsligt förstod jag hur sparrisodling fungerar. Nu tar det "bara" 2 år tills vi kan skörda vår egen sparris till en god middag. Upptäckte att det finns plats till ytterligare plantor så i eftermiddag ska jag iväg och hämta 5 till.

Jag matar sniglarna för fulla muggar, trodde jag i alla fall. Tänkte att vi måste ha massor av sniglar som äter av mitt snigelfoder då jag strör ut massor om kvällen (det blå på jorden vid Pionen) och på morgonen finns det inte ett enda korn kvar. Nästa kväll strör jag ut nytt och samma morgonen därpå. Läste lite extra på paketet igår kväll och där står det klart och tydligt att man ska strö ut fodret om kvällen när sniglarna vaknar till liv för annars är risken stor att skatorna hinner äta upp det före sniglarna. I morse såg jag att det var väldigt tunt med fodret i rabatterna och minuterna efter ser jag en skata som går runt och pickar i sig det goda (är helt ofarligt för fåglar, insekter och husdjur). Tror inte jag ska strö ut mer snigelfoder på ett bra tag faktiskt. Får avvakta och se hur uppätna mina blommor blir. Kanske har de sniglar jag matat och som försvunnit är de som varit i vår trädgård.

Nog om trädgården... Lilla Klinga som väntar sina valpar, går vi över till.
Maten är så där så nu börjar tiden då jag får gnida min hårbotten för att vara tillräckligt uppfinningsrik med att hitta näringsrätt och god mat åt henne. Frukosten är absolut inget som tilltalar henne, medan lunch kan smaka si så där och kvällmaten helt ok. Dock är allt som vi har på bordet väldigt tilltalande.

Klinga med sin förra valpkull - Lightschaps Magic ...

I morse var hon så leksugen att hon for runt och lekte med en överlycklig Daiki, dock bara en kort stund för det är inte lätt att röra på den tunga kroppen.

Om 4 dagar åker jag och D på en liten semestertripp. Hundvakt är ordnad men det känns ändå lite nervöst att lämna Klinga. Men vad ska hända på ett par dagar? Bara jag som är nojjig.

Nu ska jag fixa lite jobb innan jag tar tag i hemmet och planerar inför kvällens valpkurs i Lund. Det är gång nr 2 så vi ska träna lite att gå fint i koppel, namnet, smacka samt lite annat smått och gott. Givetvis avslutas kurskvällen med lite fri, nyttig valplek.



Dock inte lika blöt lek som föräldrarnas Tibbe Thilda ägnar sig åt när hon är på besök. Efter bad kan man ju sen alltid torka sig 😁



Valpkursarna har betydligt renare valpar med sig hem än vad mina kära föräldrar har efter sina besök hos oss.

Önskar dig en trevlig måndag. Kramiz