Kan du ge mig lite ork?

Den finns inte och jag kan inte hitta den någonstans, skrivarlusten.
Jag tycker om att skriva i min blogg på morgonen, när jag äter frukost, men sedan några dagar tillbaka vill den inte alls infinna sig. Den är som bortblåst. Allt är som bortblåst.

Jag orkar ingenting. Att ta mig upp ur sängen på morgonen är för tillfället en stor kraftansträngning. Trots att jag har sovit som en stock hela natten (med hjälp av värktabletter) var jag ändå trött när klockan ringde i morse. Efter en massa städande i köket (efter valparna) sitter jag nu och äter min frukost, nästan för trött för att orka tugga.

Dottern Sara med söta lilla Ebba (grön)
Jag är så in i bombens trött på mig själv och mitt j.....a revben. Jag har så fruktansvärt ont och denna smärta tröttar ut mig totalt. Minsta lilla rörelse smärtar och eftersom jag blir stel i mina rörelser är jag så klumpig. Jag häller ut allt jag har i ett glas över mig själv dagligen. Jag tappar allt jag håller i så jag måste bocka mig ner för att plocka upp. Jag snubblar över allt som kommer i min väg och nog sjutton halkar jag på de få hala fläckar som finns på marken. Jag är världens drullpelle och jag ORKAR INTE VARA SÅ HÄR LÄNGRE! Bara det att det tar år och dar för revbenet att läka ut, vet jag efter tidigare erfarenheter. Jag är så trött på att stoppa i mig alla dessa värktabletterna och jag är så trött på att inte kunna göra vad jag vill göra. JAG ÄR SÅ TRÖTT PÅ MIG SJÄLV! (hör du paniken)?

Jag är så trött på att vara trött! Jag har mycket ledigt nu från jobb då vi har juluppehåll på hundskolan (kör bara 3 valpkurser under tisdag och onsdag) så jag skulle kunna få massor av saker gjorda men jag orkar inte.
Stella och Katten Gustaf.
Jag älskar att sticka och jag har stickat massor under de senaste veckorna. Ofta stänger jag ner tv:n när D går och lägger sig och sen sitter jag där i tystnaden med mitt stickeri. Igår gjorde jag samma sak men händerna med stickorna ville inte röra sig. Jag fick inte till några maskor alls, jag orkade inte. Det här är inte jag... Jag la ner projektet och kröp i säng tillsammans med ett gäng värktabletter.

Mössor med reflextråd

Stickad julgardin till kök/hall

Stickade julgardiner till vårt kök
Jag måste städa huset. Här är damm, pinnar och annat skräp på golvet men det gör så ont att röra mig i de rörelserna som krävs. Jag orkar knappt tänka tanken men det är bara att proppa i mig nya tabletter och ta tag i saken. Jag måste också städa av köket ordentligt då jag bara snabbstädat de sista dagarna pga smärtan. Snabbstädat och snabbstädat... Här är hur fint som helst men jag känner ändå att jag vill ta en riktig skurning av golvet, något jag inte kan göra på egen hand i nuläget. Jag ska ta ut buren som valparna fick att sova i men de väljer att lägga sig utanför. Den tar bara upp plats så den ska bort. Men detta måste jag ha hjälp med då jag inte kan lyfta. Frustrerande att inte kunna göra saker själv.


Jag har ingen energi. I skrivande stund (klockan är 11.00) skulle jag mycket väl kunna lägga mig i sängen och sova någon timme men jag har faktiskt nästan precis stigit upp. Har inte ens plockat av frukosten ännu. Nä, jag får allt sätta tändstickor under ögonlocken och se till att försöka få dagens projekt gjorda. Det här duger inte!


Till min lättnad har jag ingen hundkurs ikväll utan jag kan ta dagens sysslor med ro och utan stress, göra allt i min egen långsamma takt. Ta mina värktabletter och låta de sköta sitt och sen komma igång med saker lugnt och sakta, låta var sak ta sin tid.

Så här ska jag tänka hela dagen så kanske jag inte är så klumpig. Jag känner mig väldigt stressad och stress har den inverkan på mig, att jag blir klumpig.

Ja, jag ska ta det med ro! Jag ska inte stressa.... Jag kan flyga......

Önskar dig en trevlig torsdag. Kramiz

Kommentarer

Populära inlägg

Gick åt fanders.