I löpets hem

Usch vad jag är dålig på att blogga nu för tiden. Det känns liksom som att jag inte har tid att sitta så länge vid frukostbordet som jag alltid har gjort. Jag åt min frukost i lugn och ro och samtidigt knappade jag på datorn så fingrarna glödde. Men den där knapperlusten finns inte och tiden finns inte.

Sist jag bloggade var det vinter. Har för mig att marken var kall och frusen och lyste vit av snö. Fåglarna besökte vår fågelmatarstation ihärdigt. Jag såg den ena "sorten" efter den andra och jag förde dagbok över våra besökare.

Lägg till bildtext

Fågelmatarstationen står kvar men det är få fåglar som har tid för att besöka den. Från ena dagen till den andra kom plötsligt våren med sol och värme. Fåglarna fick bråttom med att hitta sin partner och bygga bo. Det är nu man ska få den där sprudlande energin som fåglarna och naturens djur får av sol och värme.

Med våren kommer pollen vilket för mig betyder kliande ögon, nysande näsa, tyngre andning och TRÖTT och åter trött. Jag blir så trött och så orkeslös vilket är jobbigt när man nu plötsligt får så mycket man måste fixa i trädgården. Detta brukar sitta i den första veckan som naturen exploderar och därefter kommer den så härliga energin!



Några som inte blir trötta av våren är hundarna, tvärtom. Våren betyder dessutom att man ska löpa så nu har vi 3 lite smågalna löptikar i gänget, Frigg, Stella och Klinga. Det paras kors och tvärs, hej vilt dagarna i ända. Klinga är mitt uppe i värsta höglöpet och Frigg har precis gått in i det. Stella har inte börjat höglöpa och tycker de 2 andra bara är så otroligt jobbiga.

Lightschaps Boogie Afrodite "Stella"

Stella ja! Om 1 vecka är vi på parningsresa, om nu Stella håller sitt tidsschema och jag har upptäckt löpet vid rätt tidpunkt. Vi ska inte åka så långt iväg för att träffa hanen men ändock en liten bit att köra. Vi ser framemot ett par trevliga, lediga dagar. Kvar i hemmet finns resten av hundgänget tillsammans med våra hundvakter, bland annat den största väktaren ever...



Tant Heidieh som snart fyller hela 9 år. Hon har blivit så otroligt leksen under den senaste tiden. Leker hej vilt med unghunden Jamie, som bor kvar hemma hos oss i vänta på sitt rätta hem, samt övriga flocken. Igår började hon t om leka på egen hand med leksaker. Är det våren eller mår hon bara allmänt bra just nu? Spelar ingen roll för jag blir så glad över att se hennes glädje över livet.

Men ändock är Heidieh den största väktaren av sin art. Hon släpper inte in folk i huset som inte hör hemma här. Hon är duktig på att tala om hur människor hon möter är och hon vaktar sin flock med hull och hår. Världens bästa Heidieh som är mamma till vår fina Stella som snart ska träffa sin hunk.

I eftermiddag blir det veterinärbesök för mig och Stella. Det är dags för den årliga vaccineringen och denna gång ska hon även få vaccination i näsan så hon är vaccinerad mot kennelhosta på alla sätt och vis. Det står också ögonlysning på schemat. Jag ber att få återkomma....

Önskar dig en trevlig torsdag. Kramiz!