En förtalande värld och valpar på gång.

Det var inte igår som jag startade igång bloggen för att skriva ett inlägg. Det är säkert 1 1/2 månad sedan sista inlägget. Varför? Tja, det är så enkelt som att det har blivit sommar :-) men även lite för att det finns så många dumma människor i cyberrymden att det är bäst att hålla sina tankar och sitt liv för sig själv. Tråkigt men sant. Jag har varit i min egen bubbla fram tills idag. Nu jäklar ska det inte "bubblas" mer, nu ska jag bli fri som en fågel.

Vi var på gång och letade hanhund till vår underbara Stella. Det var dags för en ny kull valpar på kenneln. Vi letade och hittade den perfekta hanen. Kontaktade ägaren och fick ett ja. Frid och fröjd! Jag la in planerna på hemsidan men passade mig noga för att uppge vem den tilltänkta pappan var. Erfarenheten har gett mig denna försiktighet då ägare/uppfödare till hanhunden ofta blir kontaktade av annan "person" (ja, jag vet nu vem denna person är) som hotar och berättar att man ska passa sig för att para med mina tikar. Om man gör det kommer man bl a aldrig mer bli tillfrågad om parning på sin hane bla bla bla. Detta skrämmer ofta till vettet och ett par gånger har hanhundsägaren dragit sig ur planerna.

En lördagsmorgon ringer hanhundägaren och ledset uppger att det inte kan bli någon parning för de har fått ett hot. Inte igen!!! Jag blir helt uppgiven och sjunker ner under skorna (precis som den här hoterskan vill). Hur i hela friden har hon (ja, det är en hon) fått reda på vem den tilltänkta hanen är??? Hur kan man hålla sån stenkoll på vad jag gör? Kan hon gå in i mina tankar? Är hon verkligen en människa?

Dagen gick och plötsligt ringer mobilen. Det var hundhundsägaren igen.... Du! Vi kör!!! Hon ska inte vinna över oss... Gissa min stora lycka!!!

från vänster: Pappa Oliver Lakriz och Mamma Lightschaps Boogie Afrodite "Stella"
Om jag nu vet vem den här personen är, varför gör jag då inget åt det? Ja, det frågar jag mig själv också. Har hela tiden tänkt att den dagen som jag får veta vem det är som anmäler mig titt som tätt till Länsstyrelsen och Skk (alltid helt galna och felaktiga grunder) samt kontaktar och hotar hanhundsägare och uppfödare, den dagen.... kan inte ens skriva ner orden jag har känt. Nu vet jag vem personen är och ändå gör jag inget. Det enda jag kan tänka är... jag vill inte vara en lika dålig person som hon är. Samtidigt känner jag att om jag inget gör så kommer hon fortsätta att angripa och styra över schappevärlden. Det måste få ett stopp då jag antar att jag inte är den enda som är angripen. Dessutom vet jag att denna person inte är helt ensam om att förtala andra uppfödare, hon har sina anhängare och jag vet även vem en del av dessa är. Ja, jag har inte bestämt mig för vad jag ska göra åt saken, jag har bara bestämt mig för att jag ska hänga kvar och vara den bra uppfödaren som jag faktiskt är. Jag ska fortsätta vara lika snäll och omtänksam om mina hundar som jag är, även om hon/de sprider rykten om att jag är elak mot mina hundar (hon/de har aldrig varit hemma hos mig och hon har ingen aning om hur jag sköter om mina älskade hundar). Det sägs att jag "inte är snäll mot sina hundar", vad menas egentligen med de här orden?

Det sorgliga är att människor som hon får lov att hålla på så här. Många vet hur mycket rykten, skitsnack, förtal och elakheter som hon sprider om andra uppfödare. Man vet om och ändå gör man inget. Man bara låter henne hållas, precis som jag gör nu. Man virrar på huvudet och suckar, jaha nu är hon igång igen... Ska det verkligen få lov att vara så här? Ska uppfödare verkligen få lov att tala illa om andra uppfödare? Gör man det för att försöka locka så många valpköpare till sin egen kennel som möjligt? Nu skrev jag uppfödare men hon talar även illa om valpköpare, vilket jag har fått erfara. Dock lyssnar jag inte och jag gör min egen bedömning, vilket blir hur superbra som helst.

Jag önskar att vi uppfödare kunde samarbeta lite mer. Vi kunde hjälpas åt med att hitta bra blivande föräldrar till kommande valpkullar samt rekommendera valpkullar om man inte själv har någon ledig valp mm. Det har gått så långt att jag har fått plocka bort alla uppfödare samt personer som jag tror kan ha god kontakt med andra uppfödare från min vänlista på FB. Jag vågar inte riskera att information når den här människan. Hon har som sagt sina anhängare... Det är så tråkigt för vi skulle verkligen kunna hjälpa varandra i olika situationer. Jag saknar mina uppfödarvänner och att kunna följa deras vardag men som sagt, det är bättre att jag håller mig för mig själv. Dock känns det annorlunda med bloggen. Här skriver jag det jag vill skriva och den information jag öppet vill lämna ut.

Ja, så är livet som uppfödare av rasen Schapendoes, i alla fall om man heter Monica och är en person som gärna berättar om sitt liv. Det är liksom så här hetsjakten på mig startade... En sak som just nu får mig att må lite småkass är att jag drog in min kära vän i den här härvan i o m att vi gjorde parningen. Nu sitter hon i samma hetsjaktsbåt som jag gör. Förlåt kära vän!

Nog om det. Vi väntar valpar! Jag känner mig väldigt säker men kl 15.20 i eftermiddag har jag och Stella tid för UL. Då får vi det bekräftat.

Dygn 34.
Tiden har gått så fruktansvärt fort! Vi gjorde första parningen den 18/4 och det blev kärlek vid första ögonkastet.





Vi gjorde 4 fina parningar med bra häng alla gångerna. På dag 2 parade de sig och de fick umgås medan vi tog en kopp kaffe. Plötsligt så sitter de ihop igen :-) Det var verkligen kärlek där i Dalsland :-)
Vilka underbara dagar vi hade tillsammans med våra kära vänner (har varit goda vänner i många år). Vi mös, fikade, åt goda middagar tillsammans och jag och D hade 5 helt underbara dagar tillsammans. (Tyvärr spred våra rester lite nya rykten om mig som person/uppfödare men men... Jag vet ju själv vem jag är och vad jag är. Bara hoppas att de som hör ryktena har en lust att lära känna mig och bilda sin egen uppfattning.)

Jag med Stella och Jamie samt älskade D på Vargfjället
Nu har alltså halva tiden av Stellas dräktighet passerat. Hon har beräknad valpning den 20 juni (midsommarveckan) så vi vet var vi ska fira midsommar i år :-) Hon mår nu bra efter att passerat illamåendevecka 3. Men precis som vid förra dräktigheten är det otroligt svårt att få i henne mat. Hon är helt hopplös och hon verkar inte ha någon som helst aptit. Igår malde jag högrev till hamburgare, det gick minsann ner så idag blir det till att inskaffa nötfärs.

Nu är det dags att starta upp hennes dräktighetsdagbok. Du kommer under dagen att hitta den på min hemsida och sen följa hur magen växer och hur hela dräktigheten utvecklas.
Blivande mamma Stella
Jag skulle kunna göra detta inlägget så otroligt långt då det hänt så mycket i mitt liv under de här 1 1/2 månaderna som gått. Goa underbara Jamie (Thrones-kullen) har äntligen hittat sin familj och flyttade till en underbar dam i Eslöv för ca 3 veckor sedan. D har bytt arbetstider på sitt jobb och vi kommer framöver få vänja oss vid att vår helg är över söndag och måndag. Jag odlar och odlar och odlar. Hundskolan har precis haft kursavslutning och nästa vecka startar vi igång en ny omgång. Vi har en fransk kille på besök hos Adam under veckan... Ja, som sagt, inlägget kan bli hur långt som helst men jag väljer att stoppa här.
Daiki med hundskolekompisen Pichachu på kursavslutningen i söndags.
Det här blev inget roligt inlägg men jag känner att jag måste börja om på ny kula för att komma igång med bloggen igen och då var jag tvungen att få detta elände ur mitt huvud, vilket jag får när jag skriver ner mina tankar och känslor i den här bloggen. Nu känns det som om min motivation att blogga har kommit tillbaka så vi kommer förhoppningsvis att höras av oftare framöver.
Önskar dig en trevlig tisdag (måndag för mig). Kramiz

Kommentarer

Anonym sa…
Vad tråkigt med detta förtal!!!Har iaf bästa hunden i världen o det är er förtjänst.kram o stå på dej/Conchas matte
Ana sa…
Låt ingen få dig att sluta vara den fantastiska person du faktiskt är!!Kram/Ana och Nala
Anonym sa…
Tips är att du kanske skulle kontakta SKK och göra en anmäla till Disciplinnämnden.

Populära inlägg

Gick åt fanders.