Dygn 44 av 63 och helande tankar.

Livet går vidare om än i en berg- och dalbana. Klingas dräktighet fortlöper som den ska men mitt liv känns just nu lite kaotiskt. Ska vi börja med det positiva eller negativa? Jag kör på det positiva så kan du själv välja om du vill fortsätta med det negativa. En snäll tanke, eller hur?

Det positiva är så klart Klinga och hennes väntade valpar.

Hade jag inte gjort ultraljud för att bekräfta dräktigheten så hade jag i alla fall varit helt säker nu. Hon tigger något fruktansvärt mycket och äter som en häst. Givetvis har hon nästan fri tillgång till mat men vår mat är det som hon är sugen på. Så fort vi sätter oss för att äta har jag henne stående så här bredvid mig. Får hon någon gång smaka? Absolut! Det häftiga är att tikarna lär sig att en smakbit från bordet får man bara när man väntar valpar. Det, liksom att man får en bit skinka från frukostbordet när man ska mäta magen. Är man inte dräktig så tigger man inte heller.

Dräktig dygn 40.

Klinga mår toppen. Ännu kan jag inte känna några valpar i magen men snart nog är det full rulle där inne.

Dagens mått:
mage: 63 cm, ökat 3 cm
midja: 58 cm, ökat 2 cm

Vad händer då med valparna vid det här dygnet och tidigare?

Dag 35: Nu går embryona in i fosterstadiet, tårna skiljs från varandra, organ börjar bildas, de ökar drastiskt i vikt, skelettet börjar mineraliseras. Även tikens behov förändras, hon behöver extra energi-m mineral- och proteinrik kost. Hennes aptit kan dock minska, så ge henne gärna näringstillskott.

Vecka 6
Dag 40: Fostrens klor bildas.

Vecka 7:
Dag 45: Tiken måste avmaskas, det är extra viktigt att hålla alla parasiter borta eftersom de kan smitta valparna med sjukdomar. Det är också dags att göra ordning en plats där tiken kan valpa och sedan dia och pyssla om sina ungar. En lugn plats i ett varmt rum med lättstädat golv. Se också till att ha tillräckligt med handdukar och filtar för att kunna byta ofta.

Vill du läsa mera? Kika in på följande sidor:
https://vimeddjur.se/hundens-draktighet-vecka-for-vecka/
https://www.skk.se/sv/uppfodning/avel-och-uppfodning/draktighet/
http://www.hazelhouse.se/fosterutveckling.html

Finns mycket mer att hitta på nätet men dessa 3 länkar tycker jag är läsvärda och innehåller bra och sanningsenlig fakta.

Nog om Klinga. Nu över till vår lilla valpliknande Daiki.

Jag har gjort det! Jag har klippt ner hennes päls då den är så jobbig. Våra 4 andra hundar kammar jag 1-2 gånger/månad men det räcker att jag sätter en sele på Daiki så har hon stora tovor där selen suttit. Henne behöver jag kamma minst 1 gång/vecka, vilket min tid inte räcker till för. Hundarna ska aktiveras, motioneras, matas och allt annat som hör till för ett bra hundliv. Det är det jag hinner med då jag jobbar så här mycket just nu.

Ack så söt hon blev, vår lilla prinsessa <3

Är det fel att klippa ner en Schapendoes? Förstör man rasen? Mitt svar = Det är upp till var och en! Gör det du vill göra. Jag blev nöjd och det verkar Daiki också vara.

Så till sist... det tråkiga i kråksången.

Jag har skrivit och berättat om hur mycket jag älskar mitt jobb, mina jobb. Jag lever upp när jag är på jobben och får ta hand om mina kära kunder, antingen jag säljer en sillabit eller en slurk bensin. När jag fick min lön från bensinmacken i juni fick jag bara en liten fickpeng som knappt täckte månadens matbehov. Jag var i chock. Inget fanns att göra. Viktig information ang min anställning hade uteblivit. Jag bet i det sura äpplet och jobbade vidare. Nästa månadslön kom och wow, det blev en bra summa på kontot men där rök alla mina intjänade semesterdagar mm och skatteverket skattade sig rika. Nu är det sista sommarmånaden innan jag går på mitt "riktiga anställningsavtal" och se där, jag loosar 7 kr/timme bara för att jag går på annan anställningsform över sommaren, åter igen helt utan någon information till mig. Inte hela världen för många men en stor grej för mig. Man gör inte så här! Man sänker plötsligt inte lönen för en anställd som ställer upp i ur och skur, som gör ett superbra jobb och som faktiskt är värdig sin betalning. Nä, grytan kokte över så nu går jag här och lollar i hela 2 tråkiga veckor. Jag går inte och jobbar för den ynka veckopengen jag nu får. Den 1 september träder mitt nya anställningsavtal in och då är jag tillbaka på min älskade bensinmack.

Plötsligt ringde en god vän mig idag. Vill du följa med mig och fixa lite mat för ett stort sällskap i morgon? ABSOLUT!!! Jag får inget betalt men jag får träffa människor som uppskattar det jag gör och för mig är det min betalning i det mående jag befinner mig i just nu. Tack kära vännen! 

Till helgen ska jag sälja sillabitar och då är jag åter i mitt himmelrike. 

Summa summarium... Det är nog inte så illa som det kändes innan jag fick ner mina tankar i ord. Nu läser jag vad jag själv skriver och jo, jag kom plötsligt tillbaka till mitt lyckliga liv igen. Tänk vad viktigt det är att skriva ner tankar och känslor. Jag gör det offentligt vilket inte alla kanske vill göra. För mig har det en helande effekt och kanske kan jag även få någon annan på andra tankar....

Nu väntar kvällsmiddagen. Önskar dig en trevlig kväll. Kramiz