Välkommen Palettkullen.

 Det är söndagskväll, 20 september 2020. Klinga är extremt rund om magen och det läcker mjölk från det redan stora juvret hela tiden. Hon är flåsig och orolig. Kan det vara dags för valparna att se dagens ljus? Det är dygn 61.

Mamma Klinga, dygn 60

Det blev en ganska jobbig natt med mycket flåsande och ut och kissa titt som tätt. Blev inte många timmars sömn där inte. Vi steg upp, tog vår sedvanliga morgonpromenad, Klinga, jag och våra 4 andra hundar. Det blev lunch och Klinga blev mer och mer orolig och ville hela tiden upp på övervåningen. Jag slängde i mig lite mat och sen gick vi upp för att vila lite. Nu är det måndag 21 september och klockan är runt 12 på dagen. Klinga ligger bredvid mig i sängen och plötsligt börjar hon krysta. Oj, nu är det dags. Hon fick gå ner i valppoolen och jag satte mig bredvid. Klockan 12.20 kom första valpen, en liten fin blåsvart tik - fröken rosa. Sen gick det snabbt, 12.45 anländer nästa som en hane - grå, black &tan och 12.59 kom nr 3 - orange, en brun och vit tik.

Det blev en liten vilopaus och följande kom till världen:

  • Grön 14.16, brun & tan tik
  • Röd 17.09, black & tan tik
  • blå 17.52, svart tik
  • Lila 19.13, black & tan hane
  • Vit 21.50, svart hane
Det blev en lång dag men vilken fin kull om 8 friska stora fina valpar Klinga och pappa Oskar fick.


Det var ett gäng ilskna valpar som höll oss vakna hela nätterna första veckan. Rann inte mjölken till direkt så talade de om sitt missnöje, likaså om mamma låg för långt bort. Efter en vecka fick hela gänget flytta ner i köket så vi fick sova lite grann. Blev en del spring men vi kunde i alla fall sova någon timme i stöten.

Allt var frid och fröjd. De små växte i rasande fart då mamma har så mycket mjölk att det svämmar över alla bräddar. Efter 4 dagar var vi tvugna att ha mina föräldrar här som valpvakt då jag och D skulle på begravning. Vi lämnade över hela gänget och de skötte det hela galant. Vi kom hem vid 16-tiden och då kommer Klinga ner i köket och möter mig. Hon ser helt elendig ut, orkar knappt stå på sina ben och är inte alls intresserad utav sin mat. Något var fel! Jag tog tempen och hon hade 40,2 grader. Det konstiga var att vi inte sett någonting innan vi for hemifrån och hon hade legat hos sina valpar den tiden vi var borta så mina föräldrar hade inte heller sett något konstigt. Jag ringde veterinären direkt och fick underbar hjälp. Klinga hade fått kraftig livmoderinflammation. Det rann massor av var ur henne så det var skönt att den var öppen. Vi vet inte ännu om hon är helt återställd så ska på återbesök nästa vecka. Kanske får vi då operera ut livmodern. Det får tiden utvisa. 

Nu borde det värsta vara över. Icke... I fredags kväll såg jag att valpen som jag döpt till Ofelia, röd, haltade fram. Hon kunde inte gå på sitt högra framben (det med vitt på tassen). Armbågen var otroligt svullen och hon gnällde när jag rörde vid området. Vad hade hänt? Ja, den frågan har jag fortfarande inget svar på. Kanske har mamma Klinga råkat trampa på henne eller så har hon på något sätt dragit sönder leden, en skada är det i vilket fall som. Jag åkte till jourhavande veterinär i lördagsmorse och vi tog röntgenbild. Det var illa. Hela tillväxtzonen i armbågen saknas. Jag gjorde ett valp, hon skulle få somna in för jag ville inte hon skulle lida. Vi gav henne det första sömnmedlet, tog en ny röntgen (man kan inte helt lita på det man ser då deras ben ännu bara är brosk och det syns inte så tydligt på en röntgenplåt) men det såg lika illa ut nu när hon var helt stilla. Jag och den underbara veterinären fortsatte prata ett bra tag och han berättade lite om sina erfarenheter med sådant här. Jag ångrade mig, lilla Ofelia skulle få leva vidare. Kanske läker det ut en helt ny knäled eller så blir hon lite stel när hon går men vilket som så kommer det bli en knäled. Valpar har ju otrolig läkeförmåga. Ofelia fick en uppvakningsspruta och nu "springer" hon runt och leker med sina syskon precis som syskonen gör. Hon haltar ännu lite och armbågen har en liten antydan till svullnad. Gud vad jag är glad över mitt ångrade beslut. Lilla fina Ofelia... Hon är inte tingad då jag inte vet hennes framtid. Vad som händer med henne får framtiden utvisa.



Kullen kommer heta Lightschaps Terra Nova ....... (en grupp av paljettblad, en blomma jag gillar mycket). Vem som kommer heta vad suger jag lite till på ;-)

Nu har jag suttit vid datorn hela förmiddagen så det är dags att få lite gjort. Jag hoppas kunna blogga lite mer framöver så ni kan få följa denna underbara valpkull. Jag hoppas, jag lovar inte! Kära D slutar tidigt idag och jag ska försöka få hans hjälp till lite fotografering så valparnas hemsida kan uppdateras med fräscha fina bilder. 

Avslutar med en bild på det fina föräldraparet - Klinga och Oskar (född på vår kennel).

Fotomontör: Angela Lundqvist (Oskars ägare)



Önskar dig en trevlig dag. Kramiz!

Kommentarer

Populära inlägg

Tikens löp.

Valpens första 8 veckor.

Gick åt fanders.